spegel spegel | del 2

Känner att jag inte riktigt skrev klart de tidigare inlägget. Vet inte, det ligger inte heller i att jag inte hört det. Alla mina tidigare pojkvänner, många vänner och familj har sagt att jag är vacker, så det handlar inte om att jag söker bekräftelsen från dom i min omgivning. Säger någon att jag är fin är det inte som att jag tar åt mig, vilket är ur löjligt, men min hjärna är programerad till att tolka det de säger som lögn, att dom bara säger de för att de tycker synd om mig. Logiskt? Verkligen inte. Så när någon väl säger det blir jag bara obekväm, vilket jag i sig också behöver jobba på. Men egentligen vill jag bara sluta ödsla så massiva mängder tid på att oroa mig över hur jag ser ut, hur folk uppfattar mig och vad dom tänker. Jag kan inte påverka det, så varför lägga ner all den tiden på att oroa sig över något jag ändå inte kan kontrollera?
- Kram Anna ♡

spegel spegel

Vet inte riktigt hur jag ska börja, så detta lär bli rätt flummigt. Det här men mitt yttre, jag vet inte. Jag går från att må så skit över hur jag ser ut, då jag aldrig känt mig vacker genuint. Vissa dagar kan känna mig lite fin, men aldrig att jag känt att jag varit vacker när jag sett mig själv i spegeln. Jag vet att i högstadiet hatade jag att vara med på bild när mina vänner skulle ta bilder ihop, jag visste innan att jag bara skulle se för djävlig ut, känner fortfarande lite likadant. Vissa gör sig bara inte på bild antar jag. Sen övergår dessa tankar till att bara bli arg, varför ska jag gå och känna mig så dåligt pga. något så oväsentligt? Varför lägger jag så mycket tid oc energi på något som har så lite betydelse? Jag vet själv hur lite jag värderar andra människors yttre, knappt alls. Visst, fagra människor är lycka för ens ögon men det är inte som att jag dömer andra till den grad jag dömer mig själv. Logiskt sätt vet jag att mitt yttre inte hindrar mig till den nivå mitt huvud gör det till, det hindrar mig inte till att skaffa vänner, finna kärlek å' lycka. Men ändå har jag dessa tankar som är som skrivna i sten att innan jag uppnår en visa typ av skönhet att jag aldrig kommer nå dessa ting. 
- Kram Anna ♡

svammel om dig, svammel om oss, svammel om inget

drömmer mig tillbaks till den vackra utsikten jag hade i mitt underbara funäs
21 - mars - 201x
jag skulle inte ha sagt något, jag skulle inte ha valt att lita på dig. fanfanfan
4 - april - 201x
jag skulle inte påstå att jag är kär, för det är jag inte - är man kär så vet man det, det går inte att undvika eller förneka. allting i mig skulle skrika efter dig, men det gör det inte. jag tycker bara väldigt mycket om dig, men inte så.
17 - maj - 201x
du får mig att vilja bryta alla sociala regler, ignorera rösten i mitt huvud som skiljer på rätt och fel, på vad jag vill göra och vad jag borde göra.
1 - juni - 201x
det kan vara svårt, när man vill något så mycket. att man, liksom inte kan tänka logiskt längre. man drivs inte längre av förnuft, utan av sin åtrå efter något, eller snarare någon.
19 - juli - 201x
varför kan jag inte sluta tänka på dig, varför kan jag inte släppa taget om något som aldrig exicterat. 
13 - augusti - 201x
drömde om dig inatt, jag stod i ett hav av människor. musik spelades, folket dansade och sjöng med. jag kunde känna mig själv le som aldrig förr, du var aldrig där, men det kändes som det var tänkt att du skulle. jag letade dig i folkhavet men fann dig aldrig.
2 - september - 201x
hjälp mig. hjälp mig.
- Kram Anna ♡